Molkoms historia

Molkom är idag en tätort med ungefär 3500 invånare och tillhör Karlstads kommun.  Tidigare var Molkom centralort i Nyeds kommun och tingsplats i Nyeds härad. Namnet Nyed kommer från församlingen som Molkom tidigare låg i, Nyeds församling.

Molkomstraktens äldre historia

Utifrån de fynd som påträffats kan vi konstatera att människor vistats här redan under stenåldern. De tidigaste tecknen på en bofast befolkning hittar vi på Rudsberget med sina bronsåldersgravar. Den efterföljande fimbulvintern under vikingatiden torde ha glesat ut befolkningen något, liksom digerdöden i mitten av 1300 talet. Det finns relativt gott om fornminnen i Molkomstrakten med några gravfält, en domarring under den nuvarande folkhögskolan och flera fångstgropar.

Molkom blir till

Den 11 oktober 1593 gav Hertig Carl tillstånd åt c:a 30 hemman att bilda en egen socken med namnet NY-Ed. Nyed blev en egen församling i början av 1600 talet och omnämns i Gustaf Vasas jordebok för Värmland. Nyeds första kyrka bygdes 1595 men brann senare ner år 1643. En ny kyrka bygdes som senare antändes av åskeld den 19 april 1703.Den nuvarande kyrkan uppfördes mellan 1703-1706

När Linné reste genom Värmland 1746 omnämner han de stora “Masteträden” som fanns i skogarna runt Nyed. En av dessa furor var 409 år. Han skrev då “at de många Mast-trän som här i landet  funnits, bör erkänna den svarta döden eller digerdöden som sin moder”. Vilket pekar på att det varit glesbefolkat under lång tid.

Det var först och främst järnhanteringen som gjorde att Molkomstrakten befolkades. Ett flertal olika bruk växte fram och skapade arbeten vilket ledde till att befolkningen ökade. På 1800-talet var Molkom ett av Värmlands största bruk. Det finns många lämningar efter hyttor, stångjärnshammare, smedjor och kvarnar som funnits längsmed vattendragen i och runtomkring Molkom.  Du hittar en del av dem på Molkomskartan Länk.

Orten Molkom började att växa fram efter att kyrkan byggdes och när byn fick tillstånd att bygga en lanthandel.  Ortsnamnet Molkom nämns första gången år 1503 och skrevs då Molchen och Molchom. Det avsåg då en gård, som sedermera fick ge namn åt den i närheten anlagda järnvägsstationen.

Järnvägen

Järnvägen började trafikeras 1 mars 1876 och det var järnvägen som gjorde att samhället Molkom växte. Bergslagsbanan Kil–Daglösen–Ställdalen går genom Molkom. Stationen i Molkom har beteckningen Mko och är belägen 32 km från Kil och 109 km från Ställdalen. Före Molkom på banan ligger Deje (De, 16 km/km 125) och efter Molkom kommer mötesstationen i Lindfors (Lf, 39 km/km 102). Tidigare förslag av järnvägens sträckning var via Norum, söder om Molkomssjön, och om detta förslag hade vunnit hade Molkom med stor sannolikhet inte vuxit till den centralort som det nu är.

Molkom som centralort

Molkom blev en riktig centralort under 1900 talets senare del då Molkom blev en egen kommun. Molkom var en blomstrande ort med två affärsgator kantade med stora trähus och butiker som till största delen har rivits idag.

Etymologi

Namnet Molkom kan vara bildat till det fornsvenska ordet muld eller mold med betydelsen ’mull’. En lokal skröna förklarar uppkomsten av ortsnamnet Molkom på följande vis:  Bönderna i Karlstad drev varje år de kor de ville sälja till den stora kreatursmarknaden i Filipstad. Väl framme i Molkom – lite mer än halvvägs – var det dags att mjölka om korna. Dialektalt hette det då att det var dags att ”molk om” korna, och därav namnet Molkom”.

källor: Nyedsboken och wikipedia